Pension

/Pension
Pension2017-01-19T16:59:51+00:00

Den totala pensionen består av tre olika delar. Den största delen är den allmänna pensionen (varav PPM är en mindre del ). Därtill finns tjänstepension och privat sparande. Det är däremot inte alla som får pension från alla dessa tre delar. Alla får pension från allmänna pensionen. Tjänstepension är mycket vanligt då det är arbetsgivaren som betalar in den under de år man är i arbetslivet. Däremot finns inget lagligt krav på att arbetsgivare måste betala in tjänstepension.

Den sista delen är privat sparande vilket är den del man själv måste tydligt ta ställning till. Detta både gällande om ett sparande ska ske eller inte, hur stor summa som ska sparas varje månad samt i vilken sparform detta ska ske.

Vilken pension man får beror därmed till stor del på hur mycket man jobbat, lönenivå samt eget pensionssparande.
Nedan presenteras de tre delarna tydligare:

Allmän Pension

Den allmänna pensionen grundar sig på de skattepliktiga inkomster som personen fått under sin livstid. Den är uppdelad mellan inkomstpension och premiepension. Personer som är födda 1937 eller tidigare får pension från ett tidigare system vilket gör att pensionen består av tilläggspension och i vissa fall även garantipension. Även för de som är födda 1938-1953 kan tilläggspension ingå i den allmänna pensionen.

Inkomstpension – Av den sammanlagda skattepliktiga inkomst som en person får avsätts 16% till den allmänna pensionen. Detta förutsatt att personen är född 1938 (eller senare). Personer som är födda tidigare har ett annat pensionssystem.

Det vanligaste är att inkomst från tjänst (arbete) ligger till grund för inkomstpensionen. Men det kan även gälla sjukersättning, A-kasseersättning samt aktivitetsersättning. Det går även att få inkomstpension under tiden man är hemma med barn eller studietiden.

Hur stor inkomstpension som en person får beror alltså främst på hur mycket personen har jobbat och hur stor lönen varit under denna tid. Den pensionsgrundande inkomsten kan kort förklaras med personens årsinkomst. Däremot finns ett tak för hur stor avsättning som kan ske per år till inkomstpensionen. År 2016 var den pensionsgrundande summan maximalt 37.063kr per månad.

Premiepension
– Av den sammanlagda skattepliktiga inkomsten som en person får avsätts 2,5% till premiepensionen. Detta är den del av den allmänna pensionen som man själv har möjlighet att påverka gällande avkastning. Resterande del kan enbart påverkas genom att ha så stor pensionsgrundande inkomst som möjligt.

De pengar som avsätts för premiepensionen förvaltas först av Pensionsmyndigheten och placeras då med mycket låg risk. Efter att Skatteverket beslutat vilken pensionsgrundande inkomst som en person haft under ett år avgörs hur stor summa som ska sättas in till premiepensionen. Denna summa betalas ut i december. Utbetalning för pensionsgrundande inkomst 2015 sätts alltså in på PPM-
kontot i december 2016.

Likt inkomstpension är det enbart personer som är födda 1938 eller senare som har premiepension.

De pengar som finns i PPM kan man själv välja att placera i olika fonder. Man kan välja upp till fem olika fonder i ett mycket stort utbud av olika fonder och fondförvaltare. Det som anges är då hur många procent av hela summan som ska placeras i den fonden, ex fem fonder med vardera 20% av summan. Byte av fonder går att göra hur många gånger som helst utan att någon skatt behöver betalas. Det är även möjligt att inte göra något aktivt val alls. I detta fall placeras de automatiskt AP7 Såfa vilken förvaltas av staten.

Tilläggspension – För personer som är födda 1937 (eller tidigare) är den allmänna pensionen bestående av främst tilläggspension. I vissa fall även garantipension. För personer födda 1938-1953 är den allmänna pensionen till viss del bestående av tilläggspension. Personer födda 1954 eller senare har inte någon tilläggspension.

Tilläggspensionen grundar sig på de pensionspoäng som personen tjänat in under sitt liv. Ju mer man jobbat och ju högre inkomst desto fler poäng. Poängen avgör sedan hur stor tilläggspensionen ska vara.

Garantipension – Garantipension är ett grundskydd som aktiveras för de personer som haft en mycket liten skattepliktig inkomst under sin livstid. Hur stor garantipensionen är beror bland annat på civilstånd, hur länge personen bott inom Sveriges gränser (minst tre år) samt hur stor inkomstpensionen är. Andra saker som påverkar nivån på garantipensionen är om personen har änkepension eller utländsk pension. Den påverkas däremot inte av privat pensionssparande, tjänstepension eller eget kapital.

För att kunna få full garantipension krävs bland annat att personen bott i Sverige i minst 40 år mellan åldern 16 år och 64 år. Om personen bara bott i Sverige 39 år under denna period minskas garantipensionen med 1/40. Detta succesivt ner till noll.

Däremot är det andra regler som gäller för personer som är födda 1976 eller senare. För att åren mellan åldern 16 år och 25år ska räknas in i garantipensionen krävs det att personen under dessa år haft en pensionsgrundad inkomst på minst gällande inkomstbasbelopp. År 2016 var detta 59.300kr

År 2016 var garantipensionen på 7014kr för gifta personer och 7863kr för ensamboende personer.

Garantipension kan tidigast betalas ut vid 65 års ålder. Däremot behöver inte någon speciell ansökan ske för att få denna pension. Den aktiveras automatiskt när ansökan om allmän pension skickas in.

Tjänstepension

Tjänstepension betalas in av de flesta arbetsgivare. Det finns däremot inte något krav att detta måste ske så det kan vara bra att som arbetstagare kontrollera om arbetsgivaren betalar in tjänstepension eller inte. Många småföretagare glömmer även att betala tjänstepension till sig själv.

Det vanligast är att tjänstepensionen regleras av tjänstepensionsavtal. Men det går även att ha enskilda lösningar hos arbetsgivaren.
Till skillnad mot inkomstpensionen finns ingen övre gräns för hur stort belopp som kan avsättas till tjänstepensionen.

En sak som skiljer avtalen åt är när tjänstepension börjar betalas av arbetsgivaren. Exempelvis ger SAF-LO tjänstepension från att arbetstagaren fyllt 25 år. Detta medan KAP-KL ger tjänstepension från 21 år. Ett ytterligare avtal är AKAP-KL som inte har någon åldersgräns.

Hur stor summa som den totala tjänstepensionen blir beror på flera saker. Det är vilken typ av pension som avtalet består av, om efterlevandeskydd och sjukförsäkring ingår eller inte samt avkastning under åren.

Pensionen kan vara uppbyggd på två olika sätt. Antingen betalas en summa till tjänstepensionen varje månad. Det som då avgör totalsumma är insatt kapital samt avkastning på detta. Andra alternativet är att arbetsgivaren lovar att personen ska få en viss procent av gällande lön som tjänstepension när man går i pension.

I många tjänstepensionsavtal ingår en sjukförsäkring. Det betyder att man kan få extra ersättning i det fall man bli långtidssjukskriven. Detta utöver den ersättning som ges från Försäkringskassan.

Med efterlevandeskydd menas att tjänstepensionen betalas ut under en viss tid till efterlevande i det fall som personen skulle avlida innan pensionen betalats ut. En viss avgift dras då på varje inbetalning till tjänstepensionen.

Det är möjligt att själv välja hur tjänstepensionen ska placeras. Däremot kan det i vissa fall uppstå en kostnad för att flytta kapitalet mellan olika förvaltare.

Privat pensionssparande

Den översta delen i ”pensionspyramiden” är det privata sparandet. Detta kan ske på ett flertal olika sätt. Exempel på sparformer är att amortera på bolånet, spara i aktier/fonder eller ha pensionsförsäkring. Sedan förändrade regler kring skatteavdrag på pensionslösningar är ISK och Kapitalförsäkring de överlägset vanligaste sparformerna.

Det som främst avgör vilken sparform man ska välja är val av risknivå, skattetekniska förmåner samt om pengarna ska gå att ta ut i förtid eller inte.
Läs mer om olika alternativ för privat pensionssparande här